onsdag 8 oktober 2014

Rondane dag 3, del 1


























När vi vaknade på morgon är det stilla. Det var ganska mörkt i tältet och vädret utanför förblev ett mysterium. Jag var rädd för att titta ut genom tältduken. Den vita väggen kunde mycket väl vara kvar. När jag kryper ur sovsäcken och drar upp tältduken känner jag att den är stel av frost. När jag nervöst tittar ut ser jag en helt annan värld. Det var inte där vi stannade igår. Det här var inte fjällplätten i den vita dimman. Det här var en fantastisk orörd plats med ett tidlöst storslagen lugn.

Nattyra blev till klarvakenhet på ett hjärtslag. Jag drog på mig skor, kläder och kamera samtidigt som jag hoppade upp och ner utanför tältet och skriker till Hanna och Vanja om hur vackert det är ute. Tänk att vi tältat med dessa fjäll så nära utan att ha sett dem.
På topparna låg nyfallen snö och frost och solen lyste in i dalen med ett varmt rött ljus.

Helt plötsligt var gårdagens vandring och köld tillbaka betalad tio gånger om.









1 kommentar:

Lisa sa...

Oj oj oj, säger jag bara. Längtar efter nästa vecka när vi ska hänga typ HELA tiden!!!