EASTER SUNDAY.

Hade en jättebra påskafton igår. 

Mys, skratt, prat och god mat (plus fika och choklad).

På kvällen blev det också en liten promenad med min fasters hundar, då jag passade på att ta lite bilder.

Den understa bilden är på innehållet i mitt fina påskägg.

Igår åt jag mig mätt. Flera gånger. Och fikade. Mycket. 

Jag påskade lite extra för min förstörda halloween och jul. 

Det verkade göra alla glada. 

Mig också.

GLAD PÅSK.

Jag älskar påsken.

Det är en underskattad högtid, vilket gör att den blir ännu mysigare, utan de extrema förväntningar som, hur gärna man vill förneka det, uppkommer vid jultiden. 

Den är simpel, färgglad och är placerad på en ytterst passande tid på året.

Den är ett bevis på att jag överlevt årets jobbiga vintermånader och sommaren kommer.

Fjädrar, ägg, björkris och godis.

Jag ska till och med äta lite chocklad jag också.

Idag ska det mysas!

LÅNGFREDAG.

Årets långfredag var började med ett bakslag för våren. 

Minusgrader, frost och dimma.

Men det är vackert iallafall.

Idag har jag påskpyntat och städat för glatta livet.

Jag har även tagit flera påskbilder, men de delar jag imorgon.

Nu blir det säsongens sista vinterbilder.

NATTEN.

Jag gick ut och fotograferade stjärnor och fullmånen igår kväll.

Det var nästan som gamla tider.

Jag kunde stå ute och fotografera natten en lång stund utan att frysa, fast det var flera minusgrader ute.

Vilken skillnad det är i kroppen när den har tillräckligt med energi att hålla värmen själv.

KLARA ÖGON.

På dagens promenad hittades gosiga får med klara ögon.

I DEN STORA STADEN.

Stockholm har verkligen en annan energi än Uppsala, och framförallt en annan än livet på landet.

Efter en dag i den stora staden är det faktiskt riktigt skönt att komma hem till lugnet på vidderna.

KAN DU KÄNNA VÅREN, KATTEN?

"Kan du känna våren, katten?

Att det värmer utomhus?

Kan du känna våren katten?

Dras du med i lyckorus?

Kan du känna våren, katten?

Fågelsången i öronen ringa?

Kan du känna våren, katten?

Vill du inte ut och springa?

Kan du känna våren, katten?

I dina tassar, svans och morrhår?

Kan du känna det, katten?

Det är nu som det kallas för vår."

Skrev en liten dikt bara för att jag kände för det.

Precis som jag fotar bara för att jag känner för det.

KOM ALDRIG TILLBAKA.

När livet är jobbare än vanligt.

När demoner viskar i mina öron.

Tar ett djupt andetag och ignorerar rösterna.

Ni har ingen makt längre.

Ni bestämmer inte över mig längre.

Idag åt jag chokladbollar och drack en latte för att visa att ni inte längre har någon makt.

Jag har haft det så tråkigt den tiden jag lyssnat på er.

Inget gott eller fint på ett halvår.

Ingen chocklad eller god mat på jul och nyår.

En svältande julafton med några ynka quornfileér med senap.

Ni är inte välkomna.

Jag är trött och ledsen.

Svag och stark.

Ni har ingen rätt att följa mig.

Att vara nära mig.

 Viska i mina öron.

 Förvrida min spegelbild eller komma med idéer.

Det är mitt liv.

Ni är inte välkomna längre.

Ni måste gå nu.

Och aldrig komma tillbaka.

STOCKHOLM ÄR EN REGNBÅGE.

Fjädrar i regnbågens alla färger säljs runt hela staden.

Alla vill ta hem lite vår till sig efter den långa vintern.

Kasta ut det mörka och ta in lite färg och ljus.

STADEN DÄR ISEN ÄNNU INTE SMÄLT.

Tog en promenad i Uppsala igår.

Hittade framförallt mycket duvor att fotografera.

Jag gillar duvor.

Fladrande, nyckfulla, och på ett konstigt sätt tamt vilda. 

De är sina egna bergochdalbanor.

Som alla fåglar, fast de utnyttjar det mer än många andra, tycker jag.

Många verkar se dem som stadens råttor, men det tycker inte jag.

De är ett bevis på att vi kan leva med vilda djur nära inpå.

Ända sedan jag matade duvor i Venedig ( duvor som var så vana vid att matas att de landade på axlarna och armarna) blev jag ännu mer förtjust i dem.

Det var innan vi skaffade höns, så jag visste inte hur fåglar skulle kännas att hålla i.

Inte att de skulle vara bastanta, men samtidigt lätta, och ha varma dinosaurielikande fötter. 

Ensam hemma med mamma i helgen, var i Stockholm idag (bilder kommer)

Och ikväll ska vi bara mysa och släcka ner för earth houer. 

FLADRANDE VINGSLAG.

Jag undrar om duvorna får pirr i magen när de flyger.

NÄR JORDEN SNURRAR FÖR LÅNGSAMT.

I lilla byn Vattholma smälter det långsamt i ån.

Vattnet forsar fram och jag får vårkänslor trotts all snö.

Får flashbacks av gamla minnen när en liten version av mig själv promenerar genom skogen och ryker upp vitsippor med roten till en jordig, smått trasig, bukett.

Snart så måste det smälta.

Försvinna och bli vår på riktigt.

Det är en vetenskaplig säkerhet.

Att varje år runt den här tiden blir det vår.

För eller senare.

Nu vill jag att det ska säga "Pang!". "Poff". Eller kanske "BOOMM!"

Oavsett vill jag att det ska slå till och bli varmt.

En värme som håller i sig fram till senhösten.

Och den är välkommen nu.

"RIKTIGA PRINSESSOR RÄKNAR INTE KALORIER."

Åkte ner till Stockholm och träffade den här fina människan igår.

Promenerade, myste, pratade och tittade på "Pocahontas".

Det finns bara en människa på jorden som kan lika mycket filmcitat som jag; och det är Carro.

Vi läste upp filmen mera än vad vi tittade på den.

Sjukt kul.

Sen fick jag en present med mig hem också.

I den låg en prinsesskrona, några fotografier på mig och ett kort med texten "Riktiga prinsessor räknar inte kalorier".

Jättegulligt.

Alltid trevligt att höra att folket runt om mig inte bryr sig om min vikt.

Det är peppande. 

Hittade en youtubefilm som jag tycker är bra också.

Här länka jag den om någon är intresserad.

Fann den från min gamla klasskamrat Klara Nilssons fina blogg.

Och Glad Vårdagjämning!

Nu blir dagarna längre än nätterna!

VÅREN TVEKAR.

Lite olika ovisade marsbilder. 

Den översta är på en vägg i mitt rum som jag nyligen fixade till lite. 

Gillar att ha mina egna verk där jag kan se dem.

Och så Morris, ett nyligen lagt dunigt ägg och rådjuren.

GAMLA ORD. NYA ÖGON.

Igår kväll lämnade kajorna skorstenen och satta sig i lönnens högsta grenar istället. 

Nakna träd. Trötta fåglar. Magisk måne.

Imorse hittade mitt barn en mysig flyttkartong att sova på.

Gamla ord. Nya ögon.

STARKT SOLSKEN OCH INTENSIVA SKUGGOR.

Jag tröttnar aldrig på att promenera i fint väder.

GE LIVET EN ANDRA CHANS.

Jag gillar att ha flera olika långtidsprojekt med fotografi, ett av dem är ett projekt med bara havsbilder.

Satt och tittade igenom gamla fotografier och hittade några till som fick vara med där.

Ressugen?

Bara lite.

Mycket.

Idag har jag ätit i tre veckor. 

Och jag åt för andra gången under de veckorna på stan.

Vegetarisk sushi. 

Mycket gott.

Känns som det går lättare, även om det fortfarande är jobbigt.

Det svåraste var att bestämma sig för att det fick räcka och att det är okej att gå upp.

Nu är valet redan gjort.

Jag valde en riktning vägskälet.

Nu kan jag inte vända tillbaka.

Jag har valt att ge livet en andra chans.

Nu väntar jag bara på att kroppen ska förstå att jag inte ska dö.