Allahjärtansdag.

Jag tycker det är fint att kärleken får en egen dag. Sedan går det ju alltid att diskutera saker runt om, som konsumtion och att kärleken borde vara lika viktig alla dagar, och faktumet att det är okej att vara singel på allahjärtansdag.

Mamma gjorde både glutenfria semlor och stansade ut vattenmelon dagen till ära. (För fler bilder och recept kan ni kolla hennes blogg.) Lillebror bakade cupcakes till sin flickvän, och där blev det några kvar. Och imorse när jag kommer upp och ska äta frukost har jag till och med fått allahjärtansdag presenter av mamma. Hon är så söt. Jag fick en strut med praliner och en fin liten Muminskål. Få barn var nog lika beroende av Mumin som jag när jag var liten.

Det är dock frustrerande när jag kommer på mig själv att få en ångestklump i magen och "Åh nej." tankar, när jag fick choklad. För tre år sedan hade jag tänkt; "Wooohoo! Choklad! Nomnomnom!"
Jag är fortfarande inte så frisk som jag skulle vilja vara. Och det är jobbigt, irriterande och frustrerande. Men oavsett så har jag ätit upp alla smarriga praliner, ätit en semla och en cupcake.


Vem behöver pojkvän och fin middag?

Jag har sprungit längs de öde landsvägarna genom dimman tills allt jag kunde känna var mina egna andetag och musklersnas rörelser och det enda jag kunde höra var mina hjärtslag. Jag har ätit massor med gott. Jag har varit herde till hönsen som skruttat runt på gräsmattan och jag har lekt med lera i flera timmar.

Nu ska jag äta god middag och sedan krypa upp i soffan och titta på Valentine's Day, som har blivit lite av en tradition.


Ha en bra kärleksdag.