Testosteronhöga fåglar, chokladsemlor och fotografier på fotografier.

Okej.
Såhär då.

1. Mamma tjuvstartade fettisdagen med att baka special-chokladsemlor för att jag skulle kunna hinna fota dem och ge bilderna till henne så hon kan blogga dem imorgon. Chokladsemlor, med kako-grädde och choklad-mandelmassa. Detta resulterade såklart i att alla ätit semlor hemma hos mig idag, de var riktigt goda, men jag tror nog att originalsemlan ändå vinner.


2. Igår rensade vi i dödsboet igen. Jag, Lisa och Mamma klättrade upp på vinden, slängde, slängde, rensade och tog ner. Vi satt där uppe på den stora, fullproppade vinden där allt som inte fått plats någon annanstans bara tryckts in och bort från 1946.  Hysteriskt skrattande, ömsom frustrerat skrikande och bara hyperventilerade av alla känslor som kommer till oss som lotten hamnat på att försöka gå igenom de ofattbara mängden med skit, tillsammans med de tre inbitna barnen som bott där hela sin uppväxt, och som vill spara allt, tog vi igenom oss all den skit som ingen människa i världen borde ha kommit på tanken att spara.
Jag brukar ju alltid göra ett "Att städa efter tre generationer" inlägg, men igår tog jag mig inte tid att fotografera mer än två bilder på släktfotografier jag hittade direkt vi kom dit (som är på min farmor, hennes föräldrar och min faster, om någon undrar). Så därför blir det inget sådant idag. Dessutom har jag redan nämnt att vi hittar ALLT så många gånger att det inte riktigt finns några överraskningar kvar. Nu jobbar vi bara med mer och mer av sådant vi redan hittat. Men bara för att då...
-Tjugo gamla smutsiga trasmattor, påse efter påse med expressen tidningar, tygtrasor, massa krossat glas, sågspån, kuvert, utslitna barnskor, ammunition och mynt, frigolit, isolering, böcker, tomkartonger, och självklart - kubik på kubik med björkved från 1946 som bara fick användas att eldas med på speciella tillfällen, såsom julaftons morgon. Vilken nytta de alla fick av den. Åh, nej vänta. De är alla döda.


3. Arthur och Midas tyckte att idag var en bra dag att avgöra vem som bestämmer. De brukar inte slåss, men idag skulle det tydligen göras upp vem som äger hönorna. Jag tittade ut genom fönstret och såg dem stå och slåss, sprang ut och plockade upp dem. Jag höll de flåsande och blodiga fåglarna under vardera arm en liten stund, det brukar få dem att lugna ner sig. Jag hämtade varmvatten, svamp och papper och tvättade av det värsta blodet. Men när jag var klar skulle de fortsätta. De var uppenbarligen inte nöjda med att kalla det oavgjort. Jag stod och höll isär dem en stund med det var inte lönt. Så jag hämtade kameran istället, i hopp om att de snart skulle ha gjort upp och lägga ner. Jag tog lite bilder och de bara fortsatte. Så jag satte Midas i hönsgården med några hönor, stängde luckan och lät Arthur vara inne med resten fram tills de skulle sova. Förhoppningsvis har de mindre hormoner i kroppen imorgon.
Men om ni är nyfikna slåss Midas som en ninja (den svarta tuppen).