Om några timmar

Strax efter fem ska jag upp imorgon bitti. Då ska vi packa bilen och åka mot Rondane. Vi har alla sprungit runt som yra höns på internatet idag och packat, diskuterat hur vi ska packa, delat upp mat att packa, rådfrågat varandra, haft beslutsångest vad man ska släppa med, vad vi kommer behöva, vad vi kanske kommer behöva och vad som måste med. Sedan har vi packat, och packat om.

Min väska står nu bredvid mig och är fullproppad med allt som behövs för att klara sig en vecka. Tält, kök, sovsäck, hygienartiklar, lite extra kläder, en varm jacka, massa mat och snacks, och såklart, viktigast av allt, min kamera. Packade ner kameran med 18-200 mm och 8 mm fisheye, tre minneskort och tre batterier. Mer får inte plats. Övervägde mitt 400 mm, men den väger två kilo och jag tror inte jag skulle använda den så mycket. Ryggsäcken väger ändå över 21 kilo.

Blir borta hela veckan. Kommer hem någon gång på lördag natt tror jag. Fixar ett tidsinställt inlägg med lite fler fulufjällsbilder som dyker upp här under veckan så det inte blir så tomt.

Jag är taggad.

Nu ska det fjällvandras!

I ett träsk

I onsdags var vi ute på macrofotografering i en kohage i närheten. Jag är fortfarande imponerad av att mina kängor och regnbyxor inte släppte in något vatten när jag klafsade runt och la mig ner på mage i vätan.

Precis som alltid vid sådan fotografering ser platsen tråkig och livlös ut. Dränkta tuvor och kobajs i en upptrampad röra. Jag kände mig inte säker på att jag skulle kunna fylla eftermiddagen med att ta bilder under omständigheterna. Men jag satte mig ner i träsket och snart var jag omringad av liv. Jag la håret i koskit och blötte ner överkroppen till skinnet, men kameran förblev torr och bilderna är jag nöjd med.

Kul och lyckat.

vågor och vind

I tisdags for vi ut till Geta och den norra kusten för att fotografera vågor och hav. Det var riktigt maffiga (ca) 1,5 meters vågor och en bitande kall nordanvind. Det var nog den svåraste uppgiften hittills och jag blev aldrig riktigt nöjd, men det är ju roligt ändå.
Bara att fortsätta öva.

Vill ni se mer?!

På bilden här över ser ni hur det gick när Vanja försökte äta lunch och fotografera samtidigt. Lavskrikorna anfaller. Dock inte på rätt sida om hennes lins.

Tack för alla fina kommentarer på förra inlägget. Ni är så söta.
Puss.

Gyllene träd, stjärnfall, dimmor och vattenfall.

Jag kom hem ifrån fulufjället med cirka 3 000 bilder i rawformat. Det blir fort tråkigt att rensa när det är så sjukt mycket. Jag måste lära mig att ta färre bilder och rensa på en gång när jag ser att de inte blev som jag ville ha dem. Det ska jag försöka med i fortsättningen. Men nu har jag i alla fall rensat, rensat, rensat, rensat, valt ut bilder och redigerat. Igår använde jag hela dagen till detta. Så nu är det bara runt 900 bilder kvar, varav 90 stycken jag tycker om och har redigerat.

Men ja. Från början då. Fulufjället. Det var fantastiskt. Vi sov i ett tipi-tält tillsammans hela klassen och har till och med blivit ännu tajtare (vilket jag knappt trodde var möjligt). Jag älskar min klass. De är fantastiska människor som nu har blivit lite som en andra familj för mig. De är knasiga, roliga, ärliga, snälla, intima, energifyllda och glada människor. Sådär så att när jag hade hoppat in i bilen när de plockade upp mig i Uppsala skrattade för fullt efter två minuter och insåg att jag, bara under den korta helgen, hade saknat dem. Sådär att känner mig bekväm med att vara mig själv. Sådär att lördagkvällen slutar med att vi alla ligger och sover på varandra i en hög. Jag kan inte förstå att det blev så bra. Jag är så tacksam för att de här fina människorna valde att gå den här utbildningen just i år.

Men juste, Fulufjället skulle jag berätta om. Dagarna såg ut ungefär så här:
05:00 kravlade vi upp ur sovsäckarna för att fota soluppgången. Vi tog bilen till toppen av ett 'berg' där vi besteg 12 trappor- 144 trappsteg i dimman till ett gammalt backhoppningstorn där vi hade fantastisk utsikt över skogarna, dimman och soluppgången. Vid 08:00 var vi tillbaka och åt frukost och gjorde lunchmackor. Runt 10:00 åkte vi iväg på nya äventyr och vid 19:00 var vi tillbaka på campingen. Då åt vi middag och sedan gick vi ut för att fotografera stjärnor, vintergata och norrsken till runt 00:00. Och sedan gjorde vi om det igen.

Vi vandrade runt i nationalparken första dagen där vi fotograferade urskog, vattenfall, forsar och de kaxiga lavskrikorna, andra dagen vandrade vi till fantastiska forsar långt in i skogen och åkte till andra fjäll där vi besteg en liten topp och fotograferade de fantastiska höstfärgerna. Och den tredje gick vi 'fallet runt' där vi gick upp på fulufjället och runt Sveriges högsta vattenfall.

Jag har matat lavskrikor ur min hand, sett stjärnfall och norrsken, för första gången sett fjällen i sin vackra höstskrud och fotograferat tjäder.

Dessutom känner jag att jag lär mig nya saker om fotografi varje dag. Att jag utvecklas och blir bättre. Det är så kul att lära mig om någonting som jag brinner för och dessutom få anpassa det praktiskt på en gång.


Jag mår bra.

Förra helgen

Hela veckan har jag varit i fjällen med klassen. Det har varit fantastiskt och jag har fotograferat hur mycket som helst. Har så mycket bilder att gå igenom och det tar otroligt med tid. Dessutom har jag en del från helgen innan då jag var hemma, här är tre av dessa. Men det kommer massor med bilder från Fulufjället resan snart.

Sofia berättade innan jag åkte förra helgen att det skulle vara norrsken på kvällen så jag gick ut för att kolla, och det var det. Det var fantastiskt vackert och häftigt. Andra gången i mitt liv jag ser norrsken. Det var svagt, men inte lika svagt som förra gången. Man kunde se ljuset, men inte färgerna. De snappade dock kameran upp alldeles förträffligt.

Sedan plockade jag kantareller, varit på ett försenat födelsedagsfirande för min pappa på resturang med det bästa folket, och gosat med min systerson. Skulle fotografera honom, men han hade en dålig dag och var inte på humör, men några bilder blev det.

Och nu i helgen har jag och alla mina fina klasskamrater kvar på internatet varit på skördefesten, lagat god mat tillsammans, bastat, skrattat, sett film, ätit chips och kollat på bilder.  Jättemysigt.

I veckan ska vi ut på fotografiska dagsutflykter för att lära oss olika naturfototekniker, och nästa vecka åker vi till Rondane.

Fullt upp.

När ljuset är magiskt

Såhär såg ljuset ut i torsdags morse. Sådär fantastiskt vackert att varje bild blir bra, men jag ändå inte kan känna mig nöjd och redo att gå därifrån för det finns alltid något mer av strålarna att försöka fånga. Något som jag inte vill missa.

Jag skulle vilja bo i det ljuset.