Idag tog jag en promenad i mitt vinterland. Genom frusen skog och över hala landsvägar.
Jag såg en hel flock med vackra kraxande korpar som bröt vinterskogens kalla tystnad. Så fort de skygga fåglarna fick syn på mig dock, flög de iväg. Men en stund senare kom en till svävande över vägen framför mig. En stor en. För stor för att vara korp. En rovfågel. Stor. Riktigt stor. Örn. Havsörn.
Med sitt vingspann på över två meter flög den över mig och landade i toppen av en gran på andra sidan åkern. Där satt dessutom dess partner redan i grantoppen bredvid.
Glad Emme fick bild på inte en, utan två havsörnar i samma bild.
2 kommentarer:
Guuuuuuuuuud vad coolt!! Varför händer aldrig det här när jag är med??
Alltså! Det coolaste!
Skicka en kommentar