FINNS DET LIV ÄR DET ALDRIG FÖRSENT.

Har inte haft någon energi på flera dagar.

Men jag tog en sväng med min far och bilen i kvällssolen och tog lite bilder idag.

Sommarkvällar är ju det som jag längtar efter hela året.

Men lite mer värme skulle inte skada.

ÅH, DEN LJUSNANDE FRAMTID E VÅR!

I Västerås stadspark straxt efter elva tiden igår sprang Linnéa Norberg ut från JENSEN gymnasiums NV09 (bra val av skola och klass måste jag säga..)

Staden var full av hög musik, flak, alkohol, vit mössor och lyckliga studenter.

Grattis Linnéa!

FÖDDA TILL EN HELT NY VÄRLD

Teddy. Första kycklingen med brunt huvud, blev därför kullens lilla björn.

Olga.

Venus, eftersom hon föddes under den sällsynta Venuspassagen.

Chip. Well, jag älskar chips.

Champagne, föddes först, under en vis student.

Nytt liv och en ny tid. 

Jag älskar kycklingar. ❤

SHADES OF GREY.

Lantligare än så här blir det inte.

HELA VÄRLDEN ÄR MIN.

The day before yesterday tog jag studenten. Det var en känslosam och händelserik dag. Har haft så mycket att göra innan att jag inte ens kan komma ihåg vad jag gjort. 

 Den stor dagen var bra. Allt ungefär som jag hoppats, jag till och med "the secret"-ade mig till mina 20 grader och sol som väderprognosen fram till själva dagen sa att det inte skulle bli.  Mehehe, jag är awesome. :> Massor av vänner kom och grattade, lärare och klasskamrater blev tårögda vid farväl, jag fick mina hyfsade betyg och massor av blommor, inklusive mina första riktiga rosbuketter som nu står uppradade i vaser så vackert i mitt rum.

På flaket dracks, tjoade, sjöng och vinkade det i massor.

We maid it.

Pappa kom in till staden och hämtade mig i min fina lilla bubbla, pimpad med ballonger och björkris. 

Mottagningen var fin, med bra folk och god mat, och dessutom fina presenter :>

Och på denna dag fick jag även veta när jag kom hem, att två små kycklingar fötts! Två sekunder senare befann jag mig i hönshuset för att pussa på nytt liv. Mamma tyckte inte att vit festklänning var rätt kläder för hönshus, men det fungerade det med. Kycklingarna gjorde dagen ännu bättre. Bra val av dag att födas på.

Sen gick jag ut och festade mer, fast jag egentligen bara ville lägga mig på soffan och titta på en disney film. Men det blev trevligt ändå. Dansade (fast än jag inte kan dansa..., jag kör min taktik som fått mig igenom kurser som Kemi B, Fysik B och Matte D i skolan, låtsas att jag kan, så tror alla att jag kan, och då kan jag helt plötsligt.) i flera timmar till svetten rann och fötterna värkte, då åkte jag hem till min syster och sov. 

Nu två dagar senare känner jag min nästan återställd. Får sova mig återställd inatt för imorgon bär det av till Västerås på studentmottagning för min fina vän Linnéa, och sedan på tisdag bär det av till Stockholm för min lika fina vän Carro. Mehehe, Uppsala är först, like a boss ;>

Sedan blir det väl att fixa mig ett körkort, sommarjobba och leta riktigt jobb. Beh.. I 12 år har det varit en självklarhet oavsett vad som hänt, att skola är det varje vardag. Men inte nu. Det kommer ta ett tag att vänja sig, och att komma över separationen från min fina klass. Alla säger att deras klasser var bra, men sorry to say, min var bäst. ❤

Har inga bilder från själva dagen, jag var upptagen med annat, fotograferandet la jag på de andra, och av någon anledning var jag huvudmotivet för dagen. Men här får ni lite bilder från dagarna efteråt. 

Och som min (nu föredetta...) underbara literrägestalnings lärare så vackert citerade Churchill på student lunchen;

 "Now this is not the end. It is not even the beginning of the end. But it is, perhaps, the end of the beginning."

Churchill, han kunde han. 

Now Im out. 

 

I MITT ANDRA TIDLÖSA HEM.

.

FEEL THE RAIN ON YOUR SKIN.

Dagarna som skulle bli utan någonting blev med allting. 

ONLY YOU CAN LET IT IN

Dagen innan igår var jag ute och fotograferade omnejderna lite.

Igår var jag ute och sprang. Det gör jag några gånger i veckan nu för tiden. Blir lika fascinerad varje gång över hur mycket jag älskar det. Hur stark jag känner mig när benen få rulla på över landsvägen. Hur viktigt det är att känna en egen styrka. En självständighet och kraft som finns i alla men som ersätts av det onaturliga. 

Igår var det varmt, precis lagom varmt. Det var kväll, sådär halv åtta med lagom mycket ljus och sol. En evighetslång asfalterad landsväg omgiven av fält och hagar. Världen blommade och grönskade vilket syntes så tydligt i den klara kvällssolen. Det doftade sommar.

Solen kastade en lång smal skugga av mig på vägen, en som sprang lika fort och långt som jag själv. 

Med solen i ögonen, med den ljumna luften i lungorna, med den lugna brisen i ansiktet, med " Natasha Bedingfield - Unwritten" på replay och starkare snabbare ben för varje steg. De ökar automatisk tempot. Gradvis. Lita fortare, lite snabbare. Det är mot slutet de verkligen tar i. Flyger av vägen, springer, inte joggar.
Hjärtat slår som en dundrande trumma, lungorna vill ha mer syre än hela världen kan ge, svetten skapar ett konstgjort regn av salta tårar, kinderna hettar likt vid hög feber, musklernas dubbla önskningar kan höras i tankarna.
 Spring mer, fortare,snabbare, längre. 

Då känns livet lättare. Enklare. Friare. Rikare. 

Mera möjligt.

LIVET.

Full dag har det varit idag.

Jag gick upp som vanligt 6:20.

Tog moppen till tåget 7:00.

Var i skolan 8:00.

Pratade krig och skrev om kemiska egenskaper av alkoholer.

var hemma 13:00.

Åt lunch. Badade hönor. Hjälpte päronen. Sprang 3,3 km. Duschade.

17:00 åkte in till stan.

18:00-21:00 lame bilkörnings-teori-grej.

Kom hem för andra gången 21:40.

Då gick jag ut och fotograferade månen.

Nu ska jag sova. För jag är trött.

I DEN LANTLIGA IDYLLEN.

Jag tog skotern till en sjö där ingen någonsin är. Den är ensam bortglömd mitt i skogen.

Solen sken och värmde idag. Allt är grönt och levande igen. Gruset dammar och maskrosornas gula färg tar över det gröna. 

Allt har en doft av sommar. Hägg och liljekonvalj i vinden. Träden har fått nya löv som prasslar. 

Åkrarnas säd kryper ur nyharvad jord.

Det är nu man ska bo som jag gör.

En och en halv vecka till studenten.

UGGLAN HOAR FRÅN SKOGENS MÖRKER.

Med vinden i håret

Med lågan mot kinden

Med gräset om benen
Med blicken bortom allt

-Fåglar som aldrig annars sjunger.

MAY IT BE.

Färgerna är mitt knark.

 Ny skog. Nya färger. Nytt liv.

Spelar Enya - May It Be, om och om igen.  

Tycker att den har en fin charm tillsammans med de här bilderna också.

DÄR VINDEN FLÄKTAR BORT ALLA MYGG.

,

I EN AV MINA DRÖMMAR.

Jag fann mig i en av mina drömmar. 

I okänd skog och mark.

Jag levde minnen jag redan hade.

I det som en gång var natt.

TAGGADE KOR.

Min förmiddag spenderades med tusentals barnfamiljer på en arla gården i Svista på kornas utsläpps dag. 

De var alla väldigt glada över sin nya vunna frihet och visste inte riktigt vad de skulle göra först.

Jag har inte orkat göra någon blygsam ljus och färg redigering på bilderna så de är alla helt i original.

Fick nästan överdos av landet känslor idag med alla kor hönor och hästar och det får mig att vilja leta fram alla gamla "Petson och Findus" spel. Men just nu är de borta i flytten.