tisdag 16 oktober 2012

JAG OCH DE DÖDA.






Gick runt och fotograferade på en kyrkogård igår. 
Tycker om kyrkogårdar. Om jag är på rätt humör.
De är så lunga och välskötta platser. 
Tiden rör dem inte. 
Ändå är blir livets förgänglighet så uppenbar på en plats där alla är döda.
Men på ett bra sätt. Typ.

Puff, nu har jag spårat igen.




1 kommentar:

Lisa sa...

Älskar när du spårar. Det är som allra bäst då! Underbara foton! Gillar också kyrkogårdar, man får sånt perspektiv på livet och det är alltid så stilla och vackert där. Bra fotat, som vanligt!