Att städa efter tre generationer, del jaghartappaträkningen

Skolundervisad rasism från 30-talet, Rörstrand servis som legat nerpackad på vinden sedan 1940- talet, en spinnrock, pervers gammal humor, Norrköpings dagstidning från 1915, stenkulor, bröllopsmagasin från 30- talet, mer och åter mera björkved, tygbitar och remsor, använda, avslitna jullackar och begagnat omslagspapper, ett sockerskrin med en inbyggd skärkniv, mera handdukar och dukar, en docksäng, mera frimärkssamlingar, kängor så hårda och stumma att de omöjligt skulle gå att få på foten, biblar från tidigt 1800-tal, förevigade minnen från de döda och de idag gamla, fototidningar som ger dig chansen att tävla om en färg-tv, massa smutsiga, mögliga och unkna kuddar så gamla att de är stoppade med något som liknar tagel, bröllopsfotografier på farmor och farfar, en gäng halvt uppätna tvålar, margarinlådor, och ett oändligt berg av skräp.


I farmors handgjorda geografi bok fanns mycket intressant skrivet. Lyssna på detta:

"Um-um, det smakar härligt! För en afrikans niggerboy finns ingenting så läckert som ett stort stycke vattenmelon."
Och den annan säger:
"En negerkungs favorithustru med sitt späda barn i påse på bröstet."

........???
Detta fick de lära sig om Afrika för 80 år sedan. Att barnen där gillar vattenmelon och att kvinnorna bär barnen i 'påsar' på bröstet.
Och just det, glöm inte att nämna ordet 'neger' så ofta som möjligt för att förvisa er om att eleverna förstår att de skiljer sig (vilket är också är = mindre värda) från er.

En annan intressant observation gjorde jag när Åsa gav mig ett gäng fototidningar från 60-talet. När jag bläddrade i dem blev det uppenbart att det enda som tydligen gick att fotografera på 60-talet var lättklädda kvinnor, vilket jag finner lite kontroversiellt eftersom jag trodde naket var ganska "förbjudet" på den tiden. Men det klart, förbjuden frukt säg ju smaka bäst.


Mitt i ett frustrationsanfall på vinden hittade jag trettio gamla tändstickor i hopsatta med en gummisnodd. Jag undrade om de var svavelstickor som kunde tändas genom att dras mot vad som. Jag visade dem för min syster och skrattade lite ondskefullt. "Ska vi? Då blir vi klara idag." Lisa hittade just då en påse med sågspån som torkad på vinden de senaste 70 åren. Vi stoppade retsamt tändstickorna i sågspånspåsen och skrattade. Det skulle brinna bra. Alla tidningar, papper, hyllor, plankor, tygbitar och björkved. De skulle brinna väldigt bra. Och sedan skulle allt jobb vara borta. Huset är ju ändå bortom räddning, det kommer ändå behöva rivas.

Men, nej.
Vi tände såklart inte tändstickorna.
Vi fortsatte att rensa och städa.

En värld äntligen mättad av solsken.

Vilken underbar lördag.
Jag har varit ute hela dagen. Från att jag vaknade tills det blev mörkt. Vi åt till och med lunch ute. Det har varit helt fantastiskt varmt, soligt och vindstilla hela dagen.

I skymningen kände jag för att gå in i skogen och ta lite självporträtt.
Barfota och endast i en tunn klänning sprang jag runt i skogen. Jag hoppade, sprang, satt, kröp, stod och klättrade runt över mossa, sten och ris.
Fåglarna sjöng sin underbart fridfulla skymningssång och solen lämnade långsamt en värld äntligen mättad av solsken.

Nu ska jag snart gå och dra huvudsäkringen (earth hour), och sedan lägga mig och titta på stjärnorna.



Ha en fin (och mörk) lördagkväll!

Det luktar vår.

På vinter brukar jag gå runt och tänka att jag vill blogga, men sedan komma på att jag inte har tagit några bilder att blogga med, men nu (precis som varje vår) tar jag så mycket bilder att jag inte hinner med. Hinner knappt få över några till datorn innan jag rycker åt mig kameran och springer ut igen.
Men det är underbart och det är så det ska vara.


Tog en kort promenad i skogen, men största delen av dagen har jag legat på en filt i solen med min nästan 900 sidor tjocka A Clash of Kings. Och trotts mensvärk har det varit riktigt mysigt.

Scillorna har slagit ut och drar till sig fjärilar och bin.
Hönsen hänger på förstutrappen.
Skogen luktar vår och solen ger nästan en liten bränna. ♥

Jag hade nästan glömt att det kunde vara såhär.

Idag vaknade jag den vackraste av vårdagar.
Idag hade hela min familj ett liv så jag var ensam hemma. Jag åt frukost och matade hönsen. Efter det tog jag min min kamera och min cykel och drog.
Det är fortfarande mars, men ljuset och känslan idag talade för sommar. Med klarblå himmel, en öppen landsväg, en svag bris och sjungande fåglar cyklade jag iväg. Jag hade en frid och lycka som känns overkligt såhär efteråt. Jag hade nästan glömt att det kunde vara så. Kännas så bra.
Jag cyklade min vanliga runda. Den där 23 km sträckan som går genom skog och fält och förbi den lilla sjön i skogen.
Jag mötte en fasan herre vid husen och hästhagarna i lilla Klivinge, tre stycken rådjur i skogen, ett par svanar vid sjön och oändligt mycket fjärilar.
Citronfjärilar, pärlemorfjärilar, påfågelögon, nässelfjärilar och sorgmantlar. Har nog aldrig sett så många olika arter fjärilar redan i mars.
Överallt växer blåsippor och tussilago och fåglarna har verkligen kommit igång med sina sånger. Till och med den vårigaste av dem alla, den som min mamma och bror började kallar för "damp-fågeln" för många år sedan eftersom de inte visste vad det var för fågel (vilket vi senare slog fast var bofink, men den fortsätter att kallas för damp-fågeln hemma hos mig) sjunger för full hals.

Jag stannade vid sjön, vid andra vackra platser i skogen och vid bäcken. När jag la mig ner för att fotografera blåsipporna blev jag kvar ett tag på marken där jag bara låg och tittade upp på skogen.
Jag kom hem drygt två timmar senare. Då åt jag en snabb lunch, och drog sedan ut filt, kudde och bok på gräset, släppte ut de taggade fåglarna som sprang ut ur hönsgården och gick förnöjt och betade och sandbadade runt där jag satt och läste i två timmar.

Jag har haft en bra dag. Idag var jag glad att jag inte hade ett jobb.


Och just det, idag fyller min fina Carro 21 år, så jag tycker hon ska få ett blogg-grattis också förutom det bästa grattis-smset hon någonsin fått av någon. Grattis!!!

Hehehe, jag älskar hur våra konversationer går. Vi kom in på telefoner och jag fascinerades av att de fortfarande har en hemtelefon.

Jag- Hahaha, ni är lite gammalmodiga. x) 
Carro- Ska du säga som har en ladugård på tomten. x) 
Jag- Hahahahahahahahah det är fan sant xD 

Hehehe, skrattade högt för mig själv.

Större perspektiv.

Jag fick en följdfråga av Anna;


"Och så tänkte jag fråga vad du använder för kamera när du fotar digitalt och vilken sorts objektiv du oftast brukar använda?"

Sedan förra våren fotograferar jag med min Nikon D300s. Jag har fyra objektiv, och jag använder dem alla flitigt.
Jag har ett sigma 50mm f/1.4, som är helt fantastiskt till vardagsfotografering, porträtt och mat, med den bländaren kan jag alltid få ett vackert skärpedjup, det är mitt favoritobjektiv. 
Sedan har jag ett nikkor 18-200mm f/3.2 som jag brukar använda när jag letar vilda djur i skogen. 
Jag har också ett sigma 105mm f/2.8 macroobjektiv som jag använder mycket just nu när jag är ute och letar vårtecken. 
Och till sist har har också ett fisheyeobjektiv, 8mm f/3.2, som förvrider världen på ett härligt sett, det använder jag när jag känner för något annorlunda, men också vid alla mina stjärnfotograferingar. 

------

När jag läste frågan och rabblade upp mina objektiv för mig själv kom jag på att jag faktiskt har ett fisheyeobjektiv som jag inte använt på länge, så jag skruvade på det på kameran, det är alltid roligt med ett annat perspektiv, och gick ut och fotograferade med det. Det är ett ganska svårt objektiv, helt manuellt utan att synas ordentligt när skärpan ligger rätt, men utmaningar är alltid roligt. 

Så här är dagens lustiga bilder. 

Grässtrån kittlade mig i örat.

Idag blev jag väckt innan klockan åtta av min mamma som frågade om jag ville fota tranor. Det sa jag såklart inte nej till så jag skyndade mig nyvaket upp. 

De var för långt bort för att bli några speciellt bra bilder, men jag fick höra deras vackra vårsång.

Sedan gick jag igenom min ansökan en sista gång och tog med den till stan och la den på lådan. 

Nu håller jag tummarna.

På eftermiddagen tvättade jag bildäck och fotade lite.

Vårt hus ligger så vackert på en solkulle. Scillorna höll på att slå ut, mamma planterade blommor och hönsens gick fritt och åt gräs. 

Framförallt Kerstin och Britta tyckte att det var väldigt trevligt. Jag la mig på gräsmattan och luktade på gräset. Jag har saknat den doften. 

När jag la mig på sidan och fotade huset kittlade grässtråna mig i örat. Sådana där små saker som aldrig händer på vintern. 

Vackra vårdagar-göra, historien bakom en bortglömda legogubbe och glädjen med kommentarer.

Idag har jag varit ute nästan hela dagen i det vackra vår vädret. Jag har städat hos hönsen, sprungit, promenerat, hängt tvätt och fotat. 
Jag såg en stor räv i skogen, men jag han inte ta någon bild på den, sorgligt nog. Men i skogen har myggen och knotten vaknat och de 
hade inget emot att vara med på bild. Det hade heller inte legogubben som tuppen Midas krafsade fram på tomten. Jag undrar hur länge 
de legat där. Så vitt jag vet har det inte bott barn i det här huset på länge. Spännande... undrar vems den var och när. 

Jag älskar att få kommentarer, det är bland det roligaste med att ha en blogg. Jag vet ju att det finns folk som tittar in och läser, men
 jag blir alltid extra glad när någon tar sig tid att skriva något. (Ta till er detta ni som faktiskt skulle vilja lämna kommentarer men inte 
gör det, det är inte svårt att lämna en kommentar, klicka på kommentar / Inga kommentarer (som det ofta står på min blogg..), skriv och skicka!) 

Det är extra häftigt när det är någon jag inte känner. Att det finns andra som hittat min blogg. Igår fick jag en kommentar av en 
Anna, och jag tänkte svara på det i dagens inlägg istället för att kommentera mitt förra. Hon skrev:


"Redigerar du dina bilder mycket i datorn efteråt? Eller blir de så här fina direkt? Tycker verkligen att du tar helt fantastiska bilder. :) 
Älskar själv att fotografera, men mina bilder går inte att jämföra med dina."

Jag redigerar mina bilder, men inte mycket. Jag brukar öka lite kontraster och färger i photoshop, och ibland beskär 
jag bilderna lite grann, men jag gör inte mycket mer än så. Super kul att du gillar mina bilder och att du hittade hit!