SEN KOM REGNET.

Ett regn jag faktiskt längtat efter.

Allt behöver lite vatten här efter den långa och varma torkan. 

Jag och pappa åkte för att bada.

De få familjer som var där åkte när vi och regnet anlände.

De har nog inte förstått hur mysigt det är att bada när det regnar.

Hur varmt vattnet känns.

Hur tyst och stilla allt blir.

Hur vackert regndropparnas mjuka ringande ljud är när dem landar på vattenytan. 

RESESYNER.

Har inte haft särskilt mycket inspiration sedan jag kom hem.

Så här kommer lite fler semesterbilder så länge.

LJUSBLÅA DAGAR.

TILLBAKA TILL DEN SVENSKA NATUREN.

Kände mig rätt nere idag.

Tillbaka på den platsen där livet varit så jobbigt så länge. 

Så jag tog min cykel och cyklade iväg.

Något som alltid får mig att må bättre.

Minimalt klädd i den över 30 grader heta sommardagen.

Över dammande grusvägar och förbi fnöske torra åkrar.

Ute på ett fält fick jag syn på ett rådjur.

Ganska långt bort. 300 meter eller så.

Men jag stannade cykeln och smög efter över fälten.

Hoppade över fyra stora diken och sprang över det torra gräset. 

När jag såg honom igen var han på väg in i skogen.

Jag följde efter, även om jag inte var säker på att jag skulle kunna finna honom igen nu när han joggade ifrån mig.

Men när jag kom in i skogen stod han där.

Stilla och tittade på mig på bara några meters avstånd.

Han stod kvar en stund. Vädrade i luften och slickade sig på magen.

Uppenbarligen förstod han att jag inte var farlig.

Sedan gick han tillbaka mot mig en bit, men vände sedan och gick sin väg vidare in i skogen.

Nu känns allt lite bättre.

500 MIL SENARE - DE ANDRA ANHALTERNA; BYARNA I MOLNEN OCH FLORENS.

När vi lämnat vår kroatiska ö tog vi nattfärjan från Zadar till Ancona (Italien). 

Vi stannade i kuststaden Numana en dag innan vi reste vidare inåt och uppåt i landet.

Vi stannade i bergsbyn Assisi några timmar och åkte sedan till Cortona, där vi stannade två dagar.

Blev kär i den lilla vackra bergsbyn (bild fyra uppifrån) 

Så otroligt vacker och fridfull.

Det var marknadsdag när vi var där och de sålde de godaste osten och focaccian jag någonsin ätit.

Samma kväll åt jag nog den godaste mat-maten jag ätit i hela mitt liv.

Pasta knyten fyllda med pecorino ost i tryffelsås, allt gjort där på restaurangen.

Resan har varit en stor mat utmaning för mig, som fortfarande inte skulle påstå mig att vara helt frisk än.

Eftersom min vanliga hälsosamma kost har fått anpassats efter restaurang- och land utbud.

Bra att jag träning på det dock.

Jag har ätit sådant som jag aldrig annars burkar äta som pizza och glass.

Var iallafall helt klart i rätt land för att äta dessa saker.

Andra kvällen i Cortona åkte vi ur byn för att handla lite grann. Då drog ett åskväder in över bergen och dundrade över Cortona. Jag ställde mig på parkeringen med kameran medan de andra handlade. 

Jag gjorde bländaren så liten som möjligt för att se om det skulle kunna ge mig en bra och längre slutartid, men det var för ljust så den blev knappt en halv sekund ändå. Så jag testade den andra tekniken. Att helt enkelt trycka och trycka på avtryckaren när jag tyckte mig se något lysa på himlen. Miss. Miss. Miss. 100 bilder. 200 bilder. Miss. Miss. 300 bilder. Sedan en blixt och ett klick i precis rätt ögonblick. Tittade snabbt på displayen och såg att jag fångat hela. En som jag personligen tyckte var lite maffigare än den förra vågräta blixten som jag lyckades fånga i Kroatien. Jag blev överlycklig och började dansa runt med händerna över huvudet. Skutta runt i duggregnet med ett enormt leende på läpparna till det dundrande skyn på kanten av en parkering i Italien. 

Sedan åkte vi vidare till Florens. Jag ville åka till Venedig och Verona också, men när jag kom på att Verona låg bara några mil därifrån hade vi redan bokat resan hem, så då var det lite kört, och Venedig ville de andra inte åka till för att det gick inte en lika bra väg hem därifrån. 

Så det blev Florens. 

Kultur staden som vi i resans valda ljudbok har hört så mycket om.

Vi hade i all hast slängt med oss Dan Browns "Inferno" för att ha något att lyssna på under resan.

Det visade sig att största delen av boken utspelade sig just i Florens, en stad vi ändå skulle åka förbi på vägen hem, och eftersom den verkade vacker och sevärd bestämde vi oss för att stanna där.

Det var en mycket vacker stad. Vackrast var den nog nästan i mörkret. När lamporna lyste upp siluetten som speglade sig i vattnet. Bron Ponte Vecchio med sina hus, var speciellt fin på kvällen. (Nedersta bilden)

Godaste glassen hade de också.
I alla möjliga smaker.
Men jag som är ett choklad-fan, hittade massor med olika sådana smaker. Choklad och nougat, mörk choklad, chokladmousse. 
Hur gott som helst.

Stadens maffigaste byggnad tyckte jag var Santa Maria Katedralen. Helt enorm och byggd med till stor del grön och rosa sten, inte bara det traditionella gråa och vita. 

Mycket underbar resa.

Och det är uppriktigt väldigt ledsamt att vara hemma igen.

Men men. 

Det kommer väl nya äventyr med tiden.

500 MIL SENARE- FÖRSTA ANHALTEN; PARADISET.

Så var jag hemma igen.

Två veckor och två dagar, 500 mil bli körning och sex länder senare.

Efter två dagars körning och två övernattningar på B&B var vi nere på vår favorit ö i Kroatien.

Denna plats var lika otroligt fantastisk som vanligt.

Havet ser nästan för perfekt ut, värmen är tryckande och cikadorna överröstar människornas samtal.

Ödlorna kryper i varje gränd, vid hamnen har katthonan som bott under båten där de senaste sju åren fått små busiga kattungar, och glassbaren har samma personal som när vi senast var där.

Vi badade på våra favoritstränder, nästan helt ensamma med solen och havet. 

Vi hyrde en liten båt och tuffade runt inomskärs och badade från båten.

Och första natten var det storm.

Jag satt ute på balkongen mellan fyra och fem och kollade på den magiska himlen, med kamera slutaren öppen.

Fick min första blixt bild som jag var lyriskt glad över i två dagar.

Efter sex dagar packade vi våran bil igen och åkte vidare..

MOT NYA ÄVENTYR.

Idag är huset kaos.

Det packas, städas och grejas.

Imorgon bitti åker vi.

Jag, mina päron och min bror ska iväg på nya äventyr.

Vi ska bila söderut.

Till Kroatien och Italien.

Resan tar oss först till en ö utanför Kroatiens kust där vi varit många gånger förut.

En underbar liten ö med det klaraste, blåaste och vackraste vatten jag någonsin sett.

Efter några dagar där tar vi båt till Ancona där vi reser och stannar på olika platser genom Toscana och Italien, såsom Sirolo, Cortona och Venedig.

Och därifrån vänder vi hem igen.

Blir borta ungefär två och en halv vecka.

Så otroligt taggad.

Ha en awesome Juli allihopa, så ses vi om några veckor.

SOMMARDAGARNAS SOMMARDAG.

Årets varmaste dag.

Med en himmel som själv tycktes överhettad och full av torr ånga.

 Med välklippta gräsmattor bruna av torka.

På tomma stigar med brännande sol.

Jag tog två tåg söderut. 

Till mina gamla hemtrakter.

Till den plats där jag vuxit upp.

Där jag en gång känt allt och alla.

Möttes av min underbara Carro och gick ner till sjön och picknickade på en brygga.
De blå conversen mötte upp med de röda.

Fötterna i vattnet.

Små nyfikna fiskar runt om.

Med en sol som sveder den ovana huden röd.
Pastasallad och vattenmelon.

Vi gick till 4-h gården. Den vi besökte som barn, den som vi orienterade vid som barn och dit vi gick varje gång skolan skulle ta oss ut i naturen.

Gassande sol, trötta djur och varma människor. 

Livet går vidare och vi blir bara äldre och äldre.


Vi fiskade vid exakt samma brygga när vi var små som vi picknickade vid idag.
För ett decennium sedan satt vi på samma brygga och drog upp abborre efter abborre. 
Så mycket har hänt.
Och så lite har hänt.

Huset jag levde i ägs av någon annan.
Skolan jag gick på har nya lärare och elever.
Grannarna jag kände har flyttat.

Allt är exakt likadant.
Med ändå helt annorlunda.

Den som ville vara med oss och spela brädspel på eftermiddagarna återfinns i den lokala macken.
Vuxen.
Jobbandes med bilar och kassa.

Alla jag kände har blivit vuxna.

Men jag känner mig inte vuxen.

Vill inte vara vuxen.

Jag vill sitta kvar på bryggan i solskenet och citera "Kim Possible" med Carro.

Och skita fullständigt i framtiden.

SOMMARSYSSLA.

Jag tycker om att plocka.

Plocka blommor, bär och svamp.

Nu på sommaren plockar jag litervis med smultron.

Idag blev det inte riktigt så mycket plockat eftersom det blev kombinerat plockning med 15 km cykeltur. 

Så här hemma på landet äter familjen smultron nästan varje kväll.

Muuuuuums!

BARA EN SOMMAR DAG.

Jag hittade en sjö med en brygga med båtar långt inne i skogen när jag cyklade och plockade smultron med min pappa idag.

Jag hittade min lillebror lyftande vikter inne på sitt rum.

(Lillebror har blivit stor. 190 cm långt testosteron och muskelmonster, hur hände detta?)

Och jag hittade min katt som följde med mig ute på upptäcktsfärd i det höga gräset.

Sverige känns sådär tomt, öde och livsfyllt som det brukar göra sommarn.

Tomt för att det känns att det är många som inte är hemma.

Livfyllt för att dem som är hemma, är ute. De klipper sina gräsmattor, solar på sina terrasser och alla barn badar i sina små tomtpooler eller befinner sig vid närmaste badsjö. 

Sådär som det ska vara på sommaren.